När jag kom hem från jobbet var hunden sugen på promenad, inte jag men bara att bita ihop. Det var ändå riktigt kul när vi var ute då han skötte sig exemplariskt. Gick fot i 40 minuter och blev bara lite störd av andra hundar och cyklar, tur jag hade godis att muta med i fickan. Efter promenaden kom pappa och hämtade mig för att åka mot berget. Det var dags för skidåkning! Det började skymma lite men vi begav oss ändå ut på milen. Tyvärr var det en del skräp i spåren och inte jättemycket snö överallt precis. Min maxpuls dök förvånansvärt inte upp i nån jobbig backe utan på slätten vid 6,5km. Pappa var några meter före mig i vänster spår och han såg inte vad jag såg. I högerspåret där jag var dök det upp en älg!! Jag ropade på pappa även om det mest stammades fram, pappappapa! Det räckte iallafall för att få älgen att vända! Jag har aldrig varit så nära en älg och tror inte pappa har det heller men han märkte den inte ens! Häftig och lite otäck känsla, de är rätt stora de där djuren, skogens konung!